Jag upptäckte det kanadensiska bandet Junior Boys på ett internetforum, det var nog tre år sedan. Att upptäcka musik på internet känns kanske inte så revolutionerande, det gjorde det inte då heller. Men när varenda mellanchef på Sony/BMG eller Universal idag är ”entusiastiska” över Myspace och internets alla möjligheter, då är det Junior Boys karriär de söker för alla sina band.

Allt började med att sångaren och ledaren Jeremy Greenspan skickade demos till några av sina journalistkompisar i England, som skickade dessa demos vidare. Plötsligt var Junior boys omskrivna, debatterade och färdigpaketerade av bloggare och musiknördar.

Det är svårt att sätta en etikett på deras musik, så internet gjorde det åt dem. Referenser till både engelsk klubbmusik som two-step, amerikansk hiphop som Timbaland och ledsna åttiotalsgrupper som Talk Talk, blandades när debutalbumet ”Last Exit” äntligen släpptes på lilla bolaget Kin. Det är en fantastisk skiva som du borde köpa.

Inför uppföljaren ligger Junior Boys på ett större bolag. Jeremy Greenspan hoppas och tror att det kommer hjälpa dem att sälja några skivor till, samt reta ett par bloggare. Nya ”So This Is Goodbye” är ett ärligt försök att göra en av de där skivorna där Frank Sinatra bara sjöng om längtan och ångest. Jeremy berättar att han inte vill lägga sitt eget liv i musiken (”det är för tråkigt”) utan mer gestalta en känsla, precis som Sinatra jobbade. Han tycker också om när folk säger att Junior Boys är bra att köra bil till.  

Läser du vad som skrivs om dig på internet?

- Jag gjorde det i början, ganska noga, men sen blev det helt omöjligt att följa. Jag tänkte också att det kanske inte var så hälsosamt för mig.

Vad är det konstigaste du har läst om dig själv?

- Ibland har jag läst om konversationer jag ska ha haft med folk som aldrig har ägt rum. Det stod att jag hade på mig en ful tröja en gång. Sen kommer jag inte på så mycket mer, resten av det som står om mig på internet är nog tyvärr sant.

De senaste åren har många pratat om att politiska bloggar fått mer inflytande. Jag tycker samma sak har hänt med musikbloggar. Ni är ju ett exempel på ett av de band vars image nästan uteslutande skapats av den kulturen.   

- Det är förmodligen sant. Jag tror att vår nya skiva kommer få lite mer ”vanlig” press av sig själv, vilket nog kommer att göra en del bloggare sura bara för att åsikterna kommer från någon annan än dem. Jag gillar bloggarna så klart, hur skulle jag inte kunna göra det? Men vi kommer nog inte kunna vara någons ”egna” band på samma sätt som förut, när de fick våra demos.  Samtidigt innebär det kanske att vi får lite, lite mer att säga till om vad gäller vår egen image, vilket känns rätt skönt.

Var ska man spela er musik, förutom i bilen?

- När vi gjorde den här skivan lyssnade vi mycket på disco och tidig house. De folk sällan tänker på med på discon är hur långsam den var. Det är det tempot vi försöker efterlikna, men jag tror tyvärr inte att folk kommer ihåg hur man dansar så långsamt idag. Så de kommer väl att lyssna på det hemma den här gången också. Du vet, framför datorn.

Junior Boys ”So This Is Goodbye” släpps av Domino den 11 september.