Som svensk förstår man känslan av att fascinerat titta in på en större scen. Här är vi snabba med att plocka upp trender, bra på att glorifiera ställen som inte är hemma. När techno återigen blivit hippt är det inte Stockholm som svenskar längtar till, utan Berlin. Samtidigt som musiklyssnande blir mer och mer oberoende av vilken plats du är på, bara du är framför en dator, så blir den rätta platsen, att verkligen vara där, något mer exklusivt. Inom en musikstil som techno, med dess extrema krav på bra ljud, musikalisk kontinuitet och en kollektiv stämning på dansgolvet, blir sammanhanget kanske extra viktigt. Ibland känns det nya svenska technointresset som en lång Golgatavandring, där unga personer klädda i konstiga scarves pryglar varandras ryggar för att Stockholm inte är Berlin, Malmö inte Detroit och Göteborg är väldigt långt från London.

Läs mer här.