Jag installerade programmet Freedom nu, det som stänger av din dators nätverk under en tid du själv bestämt. Det känns såklart lite löjligt, jag skrattade första gången jag hörde talas om det. Man kan ju också dra ur sladden/ta bort airporten/etc. Men då är det lätt att sätta igång igen. Med Freedom måste man starta om hela datorn för att friheten ska försvinna. Det låter ändå lite löjligt. Men jag är beredd att prova. Jag tror det kan hjälpa, att man själv sätter en exakt tid. Det känns redan tyst här. Jag tjugo minuter första gången.

Det handlar ju om vilken sorts hjärna man har, och min har alltid varit extremt dålig på koncentration. Det var mitt största problem när jag spelade tennis, när jag gick i skolan och när jag började skriva. Sen kom internet igång på riktigt, och det blev till ett problem som var närvarande varje minut. Idag blir jag snabbt irriterad varje gång jag försöker titta på TV, eftersom jag själv inte får bestämma takten, när det ska avbrytas och fortsätta. Våra hjärnor byggs om snabbt och min var alltså lite stissig från början.

De dagar då jag mår bäst består alltid av kort, koncentrerat internetanvändande, och sen något helt annat. Det är förstås svårt att veta om jag slösurfar de dagar jag känner mig nere eller om slösurfande skapar sämre dagar, men det finns i alla fall ett samband. Tanken med Freedom är att jag ska sätta det så att jag bara skriver på förmiddagarna, och brottas med internet på eftermiddagarna. Då skriver man förhoppningsvis också mer utefter sin egen hjärna, mindre utifrån RSS-strömmen.

Det enda problemet är tidsskillnaden mellan New York och Sverige, att man behöver maila och kommunicera innan den svenska arbetsdagen är slut (elva på morgonen min tid). Men det mesta kanske kan vänta till nästa dag. Det brukar ju ändå bli så om man surfar för mycket.