Förra veckan fick jag en musmatta på posten. Den kom helt ensam i ett kuvert. Musmattan var från veckotidningen New York Review of Books som jag börjat prenumerera på, en introduktionsgåva.

I Sverige finns det en bild av de här amerikanska vänsterintellektuella tidningarna som hippa. På något sätt, ett Stockholmssätt, har New Yorker, New York Review of Books och andra börjat betraktas som något man kan sätta ett hipster-prefix framför.

Det kan man inte göra på så många ställen i USA. Här är New York Review of Books mycket mindre hipp än tidningen Vi är i Sverige. Få saker är så dammiga. Inget fel med det (är man dammig lägger man också massor av pengar på journalistik). Jag kom bara på det förra veckan. Musmattor i brevlådan: perspektiv.